Diskriminering kan vara positiv, värdeneutral eller negativ. Diskriminering handlar om att skilja mellan olika saker. Det kan handla om allt från information, saker, djur och/eller människor.

Oftast används begreppet diskriminering som något negativt som då någon förespråkare gör åtskillnad mellan olika människor på grund av egenskaper som den diskriminerades identitet och då inte i positiva termer avseende deras meriter eller kvaliteter.

Att göra åtskillnad på grund av sådana egenskaper som anses medfödda, förvärvade eller ibland valda anses vara diskriminerande, i de fall de anses vara grundläggande för den kulturella identiteten och att de bör skyddas. Till sådana egenskaper hör exempelvis kön, etnicitet, ålder, hudfärg, inkomst, kroppsbyggnad, funktionsnedsättning, sexuell läggning och religiös och/eller även politisk åsikt.

Man talar om strukturell diskriminering vilket kan innebära att vissa grupper behandlas sämre på grund av rådande samhällsnorm eller att en stat har olika lagar för olika grupper. Diskriminering kan även återfinnas på individuell nivå. Det kan ske då en myndighet, en organisation eller ett företag utifrån sin egen uppfattning särbehandlar olika individer. I ett juridiskt sammanhang är definitionen av begreppet i allmänhet snävare.

Bra att känna till är att det inte handlar om diskriminering då man gör åtskillnad på personer baserat på deras meriter, kompetens eller andra personliga kvalitativa egenskaper. Det är vanligt att demokratiska stater på olika sätt försöker skydda sina medborgare mot diskriminering.

 

DO -Diskrimineringsombudsmannen
Enligt DO innebär diskriminering kort och gott att en person blir sämre behandlad än en annan person. DO utövar tillsyn över diskrimineringslagen, som är den lag som ger ett skydd mot diskriminering för den enskilda individen. Lagen ställer också särskilda krav på att arbetsgivare och utbildningsanordnare ska förebygga diskriminering och då i samverkan med de anställda, vanligen representerade av fackliga företrädare. Några av verktygen är upprättandet av jämställdhetsplaner, likabehandlingsplan och planer för lika rättigheter och möjligheter.

 

Diskriminering på arbetsmarknaden
Fler, av varandra oberoende, studier påvisar att det är vanligt på den svenska arbetsmarknaden att personer födda utomlands eller som har arabiskklingande namn diskrimineras på så vis att de har lägre chans att bli kallade till intervju och därmed bli erbjuden ett arbete än någon med ett svenskklingande namn. I de fall de kallats till intervju kunde det dock inte påvisas att problematiken kvarstod. Enligt FN-organet ILOs rapport från 2006 är diskrimineringen i Sverige lika utbredd som i andra länder i Europa., varken mer eller mindre.

 

Vitbok om övergrepp mot romer
Integrationsminister Erik Ullenhag har presenterat en vitbok om de övergrepp som riktats mot romer. I vitboken framkommer att romer och resande konsekvent behandlats som andra klassens människor, vilket genomsyrat samhället från såväl myndigheter som kommuner och medborgares inställning. I vitboken framkommer att romer ofta förvägrats både skolgång och bostad. De har utsatts för omfattande registreringar och de har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden. De har utsatts för tvångssteriliseringar och rasbiologiska kartläggningar.

Kritik har riktats från de resande som anser att de klumpats ihop med romer, trots att de är ett eget folk, med en egen kultur.